2014-10-29

Om en fläta

När jag nattade Lilla Tjejen passade jag på att tänka på slutet i Alster I. Slutet är skrivet sedan länge så det är egentligen inget jag behöver fundera på, jag gick liksom bara igenom det i tankarna. Bara för att ha något att tänka på. Och så slår det mig, jag lägger till en liten detalj. En fläta.*

Ja, en fläta som har betydelse i historien, och som jag inte vetat jag jag ska göra med så jag har liksom bara hoppats på att glömma den. En fläta som irriterar genom mina egna krumelurer i marginalen "vad hände med flätan?"

Nu vet jag vad som hände med flätan. Och grejen är att ju mer jag tänker på det desto viktigare är det att flätan hamnar där jag just lagt den. Det som händer med, och kring flätan i slutet, förklarar ju faktiskt (ok, implicit då) saker som hänt i tidigare kapitel. Händelser som jag behandlat lite styvmoderligt. Jag kommer att få ändra lite i ett, eller två, tidigare kapitel, men det är så litet och fjuttigt att jag gärna gör det.

Hurra för ynkapynka detaljer som innehåller lösningar!


*Ok, det är något mer än just en fläta.

2014-10-26

Om kapitel 17

Kapitel 17 är en milstolpe. Det är det sista kapitlet som berättar bakgrunden till händelser-som-komma-skall. Och givetvis undrar jag om jag nu fått med allt som krävs för att tolka det kommande. Fast jag tror det. Lägger faktiskt bara till en sak.

Sedan skriver jag om allt. Samma händelser med andra ord. Bara för att det ska flyta lite mer. Jag har några faktagrejer som jag måste kolla innan kapitlet är helt färdigt, men jag gör det snart. Sedan. Nu vill jag bara vidare. (Fast, tyvärr ser jag inte fram emot att omarbeta kapitel 18 - jag tror nämligen att det är ganska mycket som jag måste skriva om.)

Om kapitel 16

Faktiskt så ändrar jag inte mer än vissa ord i kapitel 16. Det är kanske inte ännu i sin bästa form men jag är väldigt angelägen om att komma vidare - jag har precis kommit på viktiga ändringar till den fortsatta historien...

Om kapitel 15

Ok, lika bra att säga det på en gång:

Kapitel 15 är mitt älsklingskapitel.*

Det är ett av de äldsta kapitlen i bemärkelsen att det är mest intakt - minst bearbetat. Det var här jag hittade stilen, språket. Här jag började skriva på ett sätt som jag gillade, och som jag sedan dess gjort allt i min makt att kopiera.

Kanske är jag inte ensam om att ha vissa kapitel, eller bara stycken, som jag återkommer till. Sådana där jag hämtar styrka, inspiration. Ord som jag läser när jag är på botten och tycker att jag inte alls kan skriva, sådan som får mig själv att ändra uppfattning - jag kan visst skriva! Det här är ett sådant kapitel!

Nåja. jag har faktiskt inte bearbetat kapitel 15 i den här omgången heller. Tror jag. När jag läste igenom såg jag ändringar, men minns faktiskt inte om jag skrev dem i våras eller i den förra omskrivningsomgången. Hursomhelst. Jag lämnar kapitlet utan att göra något annat än att glädjas över att det är jag som skrivit det.



*Alltså. så rädd jag är för att kapitel 15 ska visa sig vara en darling, att det efter alla mina omskrivningar inte längre får plats....

2014-10-19

Om kapitel 14

När jag slutade skriva i våras var det på grund av att jag började arbeta efter barnledig, och att jag fastnade - början till kapitel 14 var verkligen inget att ha. Så det blev inget mer, då.

Under skrivpausen fann jag en ny början, och när jag åter började skriva fick kapitlet denna nya början, och därefter en slags mellantext som band samman den med den befintliga texten. Jag kämpade och filade - bara för att upptäcka att mellantexten var bättre. Och då fick den bilda en ny början. Bara för att jag skulle upptäcka att det inte fungerade och så var det bara att börja om på nytt. 

Men trots att jag skrivit, skrivit om  och raderat just början av kapitlet är det inte det som har präglat omskrivningen av Kapitel 14. Vad som präglat det är mitt dåliga minne.

Alltså. Jag kommer inte längre ihåg vad som hänt/händer i Alster I.  Missförstå mig inte. Visst kommer jag ihåg vad som har hänt, problemet är bara att jag också kommer ihåg saker från de tidigare utkasten. Saker som raderats. Jag kommer också ihåg tidigare utkast där händelser kommer i en annan ordning. När jag kontrollerar en detalj upptäcker jag något annat som jag glömt att jag lagt till, eller ändrat. Och hur mycket jag än läser så tycks jag oförmögen minnas min egen text. Den fastnar bara inte!

Efter många fallgropar har jag nu skrivit om kapitel 14, vad jag inte kan säga är att jag är klar. I kapitlet finns massor av kolla-upp-hänvisningar. Saker som jag måste kontrollera att de verkligen har sagt, eller gjorts, tidigare.

Ja, jag antar att det här är vådan av att vara borta från berättelsen alldeles för länge...

2014-10-10

Om att inte hinna med NaNoWriMo

Novemberfeeling i oktober
Jag hade en plan. Planen var att medverka i NaNoWriMo,vilket i sig var en del av min plan att bli kvitt Alster I.

Tanken var att jag skulle vara färdig med det sjunde utkastet lagom tills novemberskrivet tog vid. De 50 k. ord som jag planerade att tok-skriva skulle få mig att släppa Alster I. Inte för att jag hade tänkt att skriva Alster II, utan bara ägna mig åt kravlöst skrivande. (Jag, som inte använder mig av synopsis, hade till och med en synopsis!)

Nu verkar det som att planen går om intet. För att hinna bli klar med det här utkastet skulle jag behöva hålla minst nano-takt. Och tyvärr...

Det grämer mig att jag kommer att missa NaNo. Jag ville verkligen medverka det här året. Jag ville tävla mig själv, peppad av tanken på alla andra som skrev. Jag ville undersöka en annan historia. Inte för att jag - med handen på hjärtat - tror att jag skulle ro alla dessa ord i land, men visst vore det något att försöka?

Men varför inte strunta i Alster I och skriva på en annan historia?

Omöjligt. Även om Alster I slutligen bara tar beslutet att lämna den i byrålådan så måste den bli klar. Jag har börjat nära en fix idé om att jag aldrig kommer att kunna avsluta en historia om jag inte avslutar just denna.

Fast det är klart, det är ju faktiskt 20 dagar kvar till november... Visst kan jag ändra mig? Visst kunde det vara nyttigt att skriva på något annat... Bara för den här gången?

2014-10-08

Om en startsträcka som sträcker ut sig

Det som jag hittills har skrivit, sedan skrivartiden tog sin början i slutet av september, är en ny kapitelbörjan och en slags mellantext som knyter ihop början med den befintliga texten. I sin helhet handlar det om kanske två sidor text, max tre.  

Det handlar inte om att jag väljer att göra annat. Det har att göra med att jag tänker på texten. Ifrågasätter den. Alltså, inte att jag (just nu) grämer mig och tycker att den är dålig – så som jag skrev i det förra inlägget – utan funderar på om det som står där är logiskt.

Jag tänker också på kapitelstrukturen i kapitlen 14 och 18, funderar hur de förhåller sig till de övriga i alstret. Får alla karaktärerna det utrymme de behöver och ska ha? ”Pratar” de om samma saker? Hur stor chans är det att tre personer tänker på samma, eller liknande, saker? Att de ser på en händelse ur samma synvikel? Nej, inte mycket till chans där inte. Just nu känns det som att jag tvingar karaktären som för ordet i kapitel 14 och 18 att upprepa det de andra två karaktärerna har sagt och gjort. Och det går ju inte.

Därtill har jag svårt att komma ihåg alla ändringar som jag gjorde tidigare i våras. Var placerade jag informationen, vad sades och vad gjordes?  Vad tänkte jag på när jag beslutade att skjuta på et visst kapitel, och vad blir konsekvensen av att jag flyttar tillbaka det? Måste jag gå tillbaka i det redan omskrivna för ytterligare omskrivningar?

Nåja. Nu tror jag att har har det. Mer om det i ett senare inlägg. Nu försöker jag äntligen lyfta.